Nu är hösten här på riktigt, dagarna blir kortare och många känner “höstdeppen” komma smygande. Corona och nya restriktioner gör det inte direkt roligare och vetskapen att man har många mörka månader framför sig kan göra det övermäktigt. Så hur kan vi finta höstdepp och bli lite piggare och gladare?
För att besvara denna intressanta och ändå väldigt svåra fråga om höstdepp har vi tagit hjälp av psykologen Evelina Starker från Mendly. Hon som reder ut vad deppen beror på och ger 7 konkreta tips om vad som kan hjälpa.
Varför blir vi egentligen deppiga på hösten/vintern?
En möjlig orsak till att vi kan känna oss lite mer nedstämda har med ljuset och tröttheten att göra. I och med att dagarna blir kortare och att många av oss åker från jobbet när solen redan gått ned exponeras vi alldeles för lite för dagsljus under höstmånaderna. Om vi inte får tillräckligt med solljus ökar utsöndringen av hormonet melatonin som reglerar kroppens dygnsrytm och gör att vi känner oss trötta vilket i sin tur kan ha påverkan på vårt generella mående.
Andra teorier handlar om att ämnet serotonin som är tätt länkat till depression påverkas av ljuset. Det finns även hypoteser om att D-vitamin som bildas av solljus är länkat till depression.
— Jag gissar själv att skiftet mellan sommar och höst/vinter också påverkar vårt beteende här i Norden. Vi är inte ute lika mycket och umgås mindre med våra vänner. Så årstiden kan göra oss mer passiva och asociala vilket vi vet är riskbeteenden för depression, säger psykolog Evelina Starker.
Många kan känna höstdepp och bli nedstämda när det blir mörkare. Som tur är finns det saker som hjälper.Så vad kan vi göra för att undvika höstdepp?
För alla sorters deppighet finns det några grejer som kan vara bra att tänka på:
1. Se över dygnsrytmen
Sover jag för lite eller för mycket? En regelbunden dygnsrytm leder oftare till bättre sömn som är viktigt för ditt mående. Försök att ha regelbundna sovtider oavsett hur trött eller pigg du känner dig.
2. Var ute så mycket du kan när det är ljust
Det hjälper att reglera din dygnsrytm. En kort promenad på lunchen kan göra stor skillnad.
3. Njut
Gör sådant som du brukar njuta av. Även om hela ditt system säger åt dig att dra täcket över huvudet, äta godis och titta på Netflix så kommer du må sämre om det är det enda du gör. Försök att variera din tid med olika aktiviteter som du gillar även de dagar du egentligen inte har lust att göra någonting.
4. Prioritera
Hur står det till med stressen? Behöver jag se över de krav jag har i omgivningen? Prioritera bort sådant som kan vänta. Kanske behöver du inte storstäda vinden och ha barnkalas samma helg.
5. Konditionsträna
Konditionsträning har lika bra effekt på mildare depressioner som läkemedel och KBT. Du kan få så kallad fysisk aktivitet på recept på din vårdcentral. Eller varför inte ta en rask promenad under dygnets ljusare timmar?
6. Reflektera.
Du är den som känner dig själv bäst. Vad gjorde du förra året som fungerade bra/mindre bra? Finns det något du kan använda nu från tidigare erfarenheter?
7. Skippa alkoholen!
Det kan kännas avkopplande med ett glas då och då men välj dina tillfällen. Alkohol är tätt kopplat med ökad risk för nedstämdhet och ångest.
I vilket skede är det dags att söka hjälp för sin deppighet?
Precis som vid fysiska besvär så är det din egen upplevelse som avgör när det är dags att söka hjälp. Du går inte till doktorn för en förkylning. Kanske inte heller en influensa med feber som du kan hantera hemma med smärtstillande och vila. Men har du feber som inte ger sig och du inte blir bättre, då söker du vård. På samma sätt kan vi tänka med vår psykiska hälsa. Om du känner att du vet hur du ska göra och blir bättre behövs ingen vårdkontakt. Går du i veckor med besvären och inte får någon lindring vad du än testar så kan det vara klokt att söka hjälp hos sin vårdcentral eller hos oss på Mendly. Är du tveksam- sök vård eller ring 1177 för råd.
Överväger du att ta ditt liv eller skada dig själv behöver du söka akut vård, då ringer du 112 eller vänder dig till den akutpsykiatriska mottagning som ligger närmast där du bor.
Läs mer om Mendly eller andra få hälsotips från våra psykologexperter.
