Ann Grevelius är en av Sveriges kvinnliga finansprofiler som ofta syns i bland annat Dagens Industri och Affärsvärlden. Efter 24 år inom storbanksvärlden tog hon steget att bli entreprenör och riskkapitalist. Här berättar hon om sin resa.
Hur ser din yrkesmässiga bakgrund ut?
– Efter avslutade civilekonomstudier i Uppsala visste jag att jag ville jobba på bank, och så blev det. Fick jobb på Handelsbanken där jag fick en gedigen bank-utbildning. Jag jobbade med både diskretionär förvaltning för de allra största kunderna, och blev så småningom chef för den enheten. Fantastiskt lärorikt och roligt och något som ledde fram till att jag ville djupdyka ännu mer i svenska aktier och började jobba som fondförvaltare.
Ann blev snabbt bra på svenska aktier, ett område som hon tyckte var otroligt intressant och spännande, vilket ledde till flera priser och utmärkelser. Superstarkt och kul, särskilt med tanke på att aktieanalys ofta förknippas till ett manligt yrke. Det visar att aktier kan vara något för alla.
– Sen gled jag över från en specialistroll till en chefsroll och blev ansvarig för bankens hela förvaltning av svenska aktier. Därifrån rekryterades jag sedan till SEB och rollen som chef för den Nordiska aktieförvaltningen. Stort att byta bank efter en herrans massa år på Handelsbanken och att dessutom gå till en ärkefiende.
– Men återigen, nya utmaningar och större ansvar vilket var fantastiskt. På SEB hann jag sedan med ytterligare två roller, dels som chef över Private Banking och dels som CIO inom Wealth divisionen. Jag är idag oerhört tacksam över alla möjligheter jag fått, allt jag fått lära mig och alla härliga kollegor och kunder jag mött på vägen.
Men så efter 24 år (otroligt, I know) i storbanksvärlden vaknade jag upp en dag och insåg att min lärokurva började plana ut. Jag gjorde en väldigt ”fin” traditionell karriär med allt högre chefstjänster, men kom längre ifrån kund, affär och värdeskapande. Och, jag insåg att jag skulle jobba 20 år till!
Ann Grevelius lämnade till slut storbanksvärlden
– Då blev valet enkelt, jag måste helt enkelt lämna storbanksvärlden och ge mig ut i den läskiga, osäkra världen utanför bankens trygga väggar. Sen funderade jag mycket på vad jag verkligen ville göra, hur jag ville jobba och vad jag ville åstadkomma med mitt fortsatta yrkesliv.
Jag kom fram till att jag ville fortsätta jobba med investeringar och strategiskt ledarskap, men komma närmare entreprenörerna, arbeta mer långsiktigt med investeringar men också att utmana det traditionella etablissemanget inom min paradgren – kapitalförvaltning.
– Jag hade en fantastisk tur att komma i kontakt med dels den brittiska investmentbanken GP Bullhound, där jag fick vara med och bygga upp Venture Capital verksamheten, och dels en otroligt härlig entreprenör som var inne på mitt spår, att kapitalförvaltning borde kunna göras på ett digitalt sätt, med fokus på kund, oberoende, ärlighet och transparens.
Allt det här har lett mig in i en ny, fantastisk värld där jag idag delar min tid på olika roller och olika uppdragsgivare och dagarna i ände träffar de allra mest inspirerande människorna.
Vad motiverar dig i ditt arbete?
- Kloka, intressanta människor.
- Nyfikenhet, att lära nytt och träffa nya människor. Dynamiken i det personliga mötet, som kan ge så oändligt många ringar på vattnet. Jag brinner för att hjälpa andra till framgång och få både företag och individer att växa. Älskar när jag tussat ihop två personer, som finner varandra och hittar fruktbara samarbeten och affärsmöjligheter.
- Att jobba med meningsfulla saker. Har blivit alltmer värderingsstyrd med åren och idag är det starkt avgörande för min motivation, att göra skillnad och bidra till något bättre.
Vad tycker du är den största skillnaden mellan att vara anställd och entreprenör?
– Att kunna göra mina egna prioriteringar, mer action och fart och oändligt mycket mer passion och engagemang. Jag slipper långa ”onödiga” möten och gör faktiskt bara roliga saker, med människor jag själv valt att jobba med.
Jag trodde ju halva livet att jag var ”född tjänsteman”, men när jag väl började träffa ett antal riktiga entreprenörer så insåg jag allt mer att det faktiskt var där jag också ville vara. Och efter att ha provat på det önskar jag att jag kommit på det tidigare!
– Det jag kan sakna från mina chefsroller är att få möjligheten att utveckla mitt team och varje individ i det, något av det roligaste med att vara chef. Min väg att hitta det i mitt liv idag är att vara mentor i olika program och sammanhang. Här får jag utlopp för mitt engagemang och möjlighet att se en person växa, både professionellt och som människa – fantastiskt roligt och utvecklande, även för mig.
Jag tror det bor en liten entreprenör i väldigt många och ibland där man minst anar det.
Har du överlag känt det som en fördel eller nackdel att vara kvinna i finansbranschen?
– Kanske lite märkligt, men jag skulle nog säga att det mestadels varit en fördel. I många sammanhang har man såklart varit väldigt ensam och saknat förståelse från de manliga kollegorna, men samtidigt har jag också fått chansen att utvecklas. Som ett allmänt råd tror jag det är bra att vara en minoritet, bara man är medveten om det och är förberedd på de utmaningar det ibland medför.
Vad tror du är viktigt för att klara av det omtalade livspusslet?
– Att inte ha alltför höga krav på sig själv och att våga ta hjälp. Idag är ju föräldrarskapet mycket mer jämlikt än när mina barn var små, vilket är toppen. Samtidigt finns det väldigt många vardagsfrågor som ofta hamnar på oss kvinnor. Det ska handlas, tvättas, städas, kommas ihåg hela släktens födelsedagar, fixas middagar och socialt umgänge, planeras semestrar, hämtas och lämnas, skjutsas till träningar och aktiviteter och packas matsäckar och gympapåsar…
Det är också viktigt med distans, att lära sig att se på både privatlivet och det professionella med lite perspektiv. Och att lära sig att prioritera och faktiskt ibland säga nej (något jag tyvärr är usel på).
– Alla frågor är inte lika viktiga och förtjänar därför inte samma fokus och energi. Vi är många perfektionister och i stunden kan det kännas som en katastrof att man glömt bort ett kalas eller att man inte blivit inbjuden till ett spännande projekt på jobbet, men med lite perspektiv är det ofta väldigt små saker. Gråt och skrik lite, men släpp det sen och gå vidare.
Generellt gäller det att sortera upp alla olika saker i livspusslet, så att man fokuserar på det som är på-riktigt-viktigt och det som gör att man mår bra och får positiv energi. Då blir man stark och orkar mer.
Vad är din viktigaste energikälla? Hur startar du dagen?
- Generellt får jag absolut mest energi av möten med människor.
- Tid att reflektera är viktigt, men tyvärr inte något jag (ännu) är jättebra på. Men jag tror det är något som många skulle må bra av.
- Jag är varken en morgon- eller frukostmänniska, så det blir bara långa härliga frukostar på helger och semestrar, men jag gillar att starta dagen med lugn och harmoni. Jag scrollar alltid igenom nyheterna, kollar mailen och kalendern över en kopp te, samtidigt som jag lyssnar på P1. Sen är jag redo att möta dagen med massor av energi och högt tempo.
Har du något livsmotto?
- Var modig, men också ödmjuk och generös. Vi har bara ett liv. Ta vara på det och skjut inte upp förändringar alltför länge. Ge dig själv chansen att leva din dröm; ge efter för nyfikenhet och våga släppa sargen.
- Ge, ge, ge… Var generös, så får du flerfaldigt tillbaka.
Idag arbetar Ann Grevelius med många olika uppdrag, bland annat driver hon www.opti.se.
Vill du läsa fler intervjuer? Kolla här!
