Mitt under brinnande flyktingkris startade Digitaltolk med den uttalade ambitionen att digitalisera och effektivisera tolktjänster. Några år senare har företaget vuxit till sig rejält – inte minst tack vare entreprenören Leyla Sarac som varit med sedan starten.
En plattform som digitaliserar tolktjänster
Hösten 2015 kom många flyktingar till Sverige och IT-utvecklaren Virpal Singh var en av de som ideellt stod på perrongen på centralstationen i Stockholm och hjälpte till. De flesta problem löste sig ganska bra. Förutom det där med språken.
Han blev förvånad över att det tog så lång tid för att få tag på en tolk, när det går att få en taxi utanför dörren på tre minuter. Det måste helt enkelt finnas ett bättre sätt, förklarar Leyla när vi träffar henne på The Park i Vasastan, ett personligt och kreativt co-working space med över 450 medlemmar.
Virpal utvecklade en första prototyp och började därefter leta efter någon som förstod affärsutveckling, teknik och offentlig sektor. Han blev tipsad om att ta kontakt med Leyla. Drygt tre år senare har Digitaltolk vuxit till sig rejält och företaget befinner sig i en expansiv fas. Utöver traditionella tolktjänster rymmer deras portfölj flertalet spännande lösningar. Att från videoteknik, automatiserade enkäter till direktöversättning via appen Pretpal.
Innan vi kom in i tolkbranschen fanns det ingen som hade automatiserat tolkprocesserna. Vi hörde ständiga vittnesmål om problem som tolkbrist, dåliga matchningar och en enormt tidskrävande administration. En enda enhet på ett sjukhus spenderade i genomsnitt 57 timmar i månaden på att hantera tolkbokningar åt patienter, berättar Leyla.
Bättre hushållning av samhällets resurser
Visionen med Digitaltolk är att digitalisera och effektivisera språktjänster men också säkerställa att samhällets resurser används på bästa sätt. De erbjuder en plattform som genom smart teknik sekundsnabbt kopplar ihop bäst tillgänglig tolk med kundens behov.
Se här, säger Leyla och visar en akutbokning på polska som polisen precis gjort. Hela processen, från bokning till kontakt med en kvalificerad tolk tog 29 sekunder. I princip tillsätter vi alla akuta förfrågningar på under en minut, oavsett tid på dygnet och språk.
Appen är oslagbar vid akuta behov. Inom 30-60 sekunder har kunden en tolk, som självklart tolkar på svenska till valt språk.En revolution i branschen
Nyckeln till Digitaltolks framgång är att de själva utvecklat sina produkter. De är ett teknikföretag som lärt sig tolkbranschen snarare än en tolkförmedlare som ska lära sig teknik. Det gör att de snabbt kan förändra, förbättra, utveckla och integrera ny funktionalitet och teknik.
Men att revolutionera en traditionell och gammaldags bransch har varit allt annat än enkelt. För Digitaltolk, som kom in i branschen med en helt annan teknikkompetens än vad traditionella tolkföretag har, var det tydligt. De främsta problemen berodde på bristen av ny teknik.
Det är dock inte helt enkelt att driva innovation i en traditionell bransch. Det är knappast så att tolkbranschen mött dem med öppna famnen, även om det borde ligga i deras intresse att utvecklas.
– Kanske beror det på att man i tolkbranschen tjänat mycket pengar på att saker och ting inte riktigt har fungerat, samtidigt som offentlig sektor fortsatt upphandla som de alltid gjort. En dålig kombination. Omvärldsbevakning och insikt i vad ny teknik kan åstadkomma är viktigt, säger Leyla.
Hon blir frustrerad när hon ser hur resurserna kan användas på bättre sätt. Allt som inte görs. Samtidigt är det en del av hennes drivkraft.
Det är en tillfredsställelse att se när resurser används på ett bättre sätt, även om det innebär att vi som tolkförmedling kanske tjänar mindre på det. För oss handlar det om att förbättra, allt annat är sekundärt. Men det kräver också att offentlig sektor är med på tåget och villiga att genomgå förändring, säger Leyla.
Uppväxt i halländsk entreprenörsfamilj
Leyla har alltid älskat att sälja och affärsutveckla – och hon har arbetat med det mesta. Från säljagent för olika matproducenter, trading av aktier och placeringar till att starta en av de första e-handelssajterna inom B2B. Hon växte upp i Harplinge utanför Halmstad, samtidigt som Gyllene Tider hade sin första replokal i det lilla samhället.
– Det var en kul tid. Jag var väl som alla andra ungdomar på landet, men jag upplevdes nog som väldigt driven. Det var jag också. Jag sa vad jag tyckte och stod alltid upp för orättvisor. Jag var nog ganska jobbig, skrattar Leyla och fortsätter:
– Mina föräldrar drev en bensinstation med affär och verkstad inne Halmstad, jag lärde mig därför snabbt att hårt arbete var vägen framåt.
Efter grundskolan utbildade sig Leyla till undersköterska. Men efter ett par månader bytte hon riktning då hon fick ett oväntat arbetserbjudande. Ett Halmstadsföretag ville etablera sig i Stockholm. De hade försökt ta sig in på marknaden men inte lyckats. Leyla packade väskan det dröjde inte länge innan Halmstadsföretaget gjort succé i huvudstaden – och Leyla blev kvar i Stockholm.
Det gäller att haka på när tillfälle bjuds, att se möjligheterna att skapa affärer. Drivkraften hittar jag i viljan att göra gott och att inte oroa mig. Jag ser möjligheter istället för hinder.
En annan lärdom som Leyla dragit är vikten av att våga släppa prestigen. Den hindrar oss och får oss att stagnera menar hon.
– Prestige är nog verkligen det värsta hindret för utveckling, oavsett om det handlar om personlig utveckling eller affärsutveckling. Det gäller att kunna släppa den, både i ord och handling. Och ser jag till mig själv, är det prestigelösheten och nyfikenheten som ständigt fått mig att anta nya utmaningar!
