I kalendern står allt. Tandläkare. Träning. Torsdagsmiddag. Till och med tvättiden. Men inte “ta hand om vännerna”. Det är märkligt. De människor som ger dagarna guldkant, mening och förståelse år och ut och år in ska liksom sköta sig självt. Samtidigt bokas tider för omvårdnad av saker som hemmet eller utseendet.
Att stämma träff är inte detsamma som att faktiskt ge omsorg till vänskapen. Många gånger kommer ni närmare varandra och får ut mycket av faktiska träffar, men en stor del av vänskapen sker också runtomkring och när ni inte ses. Att kolla till varandra emellanåt, när den andra har fullt upp eller att visa att du finns där under jobbiga perioder är också betydelsefullt.
Omsorgskontraktet
Vänskap ses som en självbevattnande krukväxt. Men ges inte omsorg, syre och närhet börjar bladen vissna och falla av. Alla behöver lampor eller solstrålar som når fram med sitt sken hela vägen. Särskilt när dagarna är mörkare.
Att säga att ni måste ses räcker inte. För sen går en vecka eller två utan att något händer. Ni kanske är en grupp som aldrig lyckas få ihop ett gemensamt datum. Men det är okej att inte vara allihopa varje gång. Det kanske är bättre att ses ändå än att det aldrig blir av.
Ni går hemma var för sig och säger att livet är intensivt just nu som förklaring till att ni inte ses. Det är det alltid. I yngre år uppstod allt av sig själv. Ni kanske gick i samma klass och sågs minst fem gånger i veckan automatiskt. Nu är det inte lika enkelt. Nu kräver allt skötsel och ansträngning på ett annat sätt.
Nu drar olika säsonger i livet förbi som blåser runt vänskapen i olika riktningar. Studier. Småbarnsår. Skiftjobb. Sjukdom. Intensiva perioder. Kanske en ny relation som drar in som stormvind och blåser bort vännen för ett tag. Perioder då en av er inte orkar svara. Men det är inte en dödsdom för relationen så länge ni är medvetna om att det är en del av livet. Det är bara ett väder. Av många.
Då kan det vara en outtalad överenskommelse vänner emellan att stå kvar. Oavsett. Och kanske hamra lite på dörren när det verkligen behövs. När dimman lättar sitter ni där igen, lika självklart som innan. Forskning visar tydliga samband mellan vänskaper och bättre hälsa och just lojalitet lyfts som en viktig faktor för att upprätthålla vänskapsrelationer.
Vänskapens säsonger
Det finns också skiften och faser i vänskapens utveckling i sig. Ett år är ni nära och ses regelbundet flera gånger i veckan. Andra perioder blir det istället var och varannan månad. Från att ha koll på allt som händer varje dag till att kanske inte ha riktig koll på vad som försiggår i varandras liv till vardags. Sen helt plötsligt ändras det igen, någon flyttar tillbaka eller så börjar ni syssla med en gemensam hobby, får till regelbundna träffar igen och blir vännerna som pratar med varandra om allt.
Det behövs också en ömsesidighet för att en vänskap ska hålla i längden. Om bara en av er lägger ner tid och energi på vänskapen räcker det inte, och relationen kommer naturligt dö ut så småningom. Det är också något som kan uppstå i en senare del av vänskapen och då är det bra att tänka på att det är okej att avsluta vänskaper som inte ger något. För vänskaper ska ge istället för att bara ta energi.
Det är heller inget krav, skyldighet, plikt eller tvång att ha starka vänskaper, utan det byggs upp och förtjänas med välvilja och tillsyn. Det är så en vänskap fortsätter när ni vill varandras bästa och alltid står kvar.
