Philip Otter om att gå emot normerna och hitta sin egen väg

Philip med surfbrädan i Australien

Philip var 29 år när han insåg att han behövde bryta sig loss ifrån sitt ”på pappret perfekta liv” för att hitta det som på riktigt gjorde honom lycklig. Idag vet han att det är människor, och inte saker, som är det som funkar för honom.

Philip är 32 år, född och uppvuxen på Gärdet/Östermalm i Stockholm. Jag har en nära relation till mina föräldrar, min syster och hennes familj som består av pojkvännen John och deras dotter Celine (3år). Jag är tillsammans och tokkär i Ellinor, tjejen som skulle förändra mitt liv. Tillsammans har vi hunden Lobos en krullig, gullig, svart liten sak.

Du gjorde en stor – kan man säga livsresa – för några år sen när du helt bytte spår. Berätta vad som hände och vad det ledde till?
Året var 2015 och livet på pappret såg grymt ut. Jag hade ett riktigt bra säljjobb, hög lön, fin bil, lägenhet i Vasastan, jag skulle gifta mig, hade dyra vanor och massa prylar och massa polare att hänga med. Men hur mådde JAG?

Allt det som jag trodde skulle ge mig lycka gav mig bara stora utgifter. Det väckte även en massa tankar om hur jag egentligen ville leva mitt liv. Jag försökte trycka bort det, sa till mig själv att jag levde det liv jag skulle, för det tyckte ju alla runt omkring mig. Jag mådde bara allt sämre. Blev destruktiv, stängde ut nära och kära, tappade bort mig själv helt!

Men vad var fel? I mångas värld levde jag ju ett drömliv. Innan jag berättar vidare om vad som hände med mig och vad jag gjorde så vill jag bara kort berätta om min bakgrund. Jag är 32 år gammal från Stockholm. Jag började jobba extra när jag var 14-15 år och fick mitt första säljjobb på heltid när jag var 19 år. Från att jag var liten har jag hört att det perfekta livet är att ha ett fett jobb, med bra lön så att man kan köpa och göra alla saker som förväntas av en.

Så genom åren och genom alla säljjobb jag haft har jag formats utifrån dessa ideal. Att hela tiden jobba mycket för att kunna sälja mycket – för att kunna få en stor provis. Och privat byggde jag upp en vardag som jag innerst inne inte själv stod för. Jag anpassade mig även väldigt mycket för att passa in vilket innebar att jag inte var mig själv.

För att nu hoppa tillbaka till vad som hände när jag började tappa bort mig själv må dåligt
Som sagt var året 2015 när jag började må väldigt dåligt och jag förstod inte riktigt varför. Jag skulle ju gifta mig och allt var ju så ”perfekt” men jag kände ingen glädje. Jag jobbade även otroligt mycket men kom ingen vart i utvecklingen.

Det gick så långt att jag inte kunde äta och jag bedövade mig själv med meningslösa fyllor på Stureplan. Till sist insåg jag att jag inte var redo att gifta mig och att jag var tvungen att förändra mitt liv.

Så jag drog i handbromsen! Jag skulle inte gifta mig och jag skulle bli en bättre version av mig själv. Jag ville hitta mig själv. Men det visade sig inte bara vara en befrielse att sätta stopp för allt utan det var också så otroligt jobbigt. Det kändes som om alla tittade på mig – hur kunde han göra så här! Bara ge upp allt!! Därefter gick jag ett par månader in i en depression. Jag festade mycket. Skötte inte jobbet och jag var helt tom.

Till sist tog jag tag i mig själv efter att ha vaknat upp på en soffa efter en vild natt. Jag insåg att jag var på väg i fel riktning. Jag ringde mina föräldrar och berättade hur jag mådde. Detta resulterade i flera veckor av vila och tid för reflektion ute på landet. Jag gick till en terapeut och började umgås mer med min familj.

Det var där och då ute på landet som jag bestämde mig för att göra resan som jag alltid drömt om men aldrig vågat göra. Jag bokade en enkelbiljett till Bali där jag skulle tillbringa fyra månader.

Jag volontärade som engelskalärare på en förskola i två månader… Det bästa jag gjort i hela mitt liv. Jag lärde mig surfa. Jag tränade, åt nyttigt, träffade spännande människor från hela världen och skaffade nya vänner. Jag lärde mig att umgås med mig själv och våga stanna upp. Tiden på Bali fick mig att inse att det fanns andra vägar att gå i livet och andra prioriteringar.

Från Bali flög jag till Sydney. Jag har alltid haft en dröm om att jobba utomlands och Australien kändes som ett spännande land att testa på. Jag tog mitt CV och började söka jobb… Allt som gick att söka sökte jag.

Till sist kom jag i kontakt med en kille som heter Kerwin Rea, en företagscoach som hjälper mindre och medelstora företag att växa med hjälp av att utbilda personer inom ledarskap, mindset, försäljning, marknadsföring och business. Jag fick den stora äran att gå sida vid sida av Kerwin under nästan ett halvår. Jag lärde mig otroligt mycket under den tiden.

I samma veva så kom jag även i kontakt med en svensk tjej via en bostadsannons som hon lagt upp i en Facebookgrupp som heter Svenskar i Sydney.

För att göra en lång historia kort så ses vi på en söndag för att lära känna varandra bättre och fyra dagar senare flyttar vi ihop. Efter allt jag gått igenom trodde jag aldrig att jag skulle få uppleva kärlek på detta vis… Men det gjorde jag och jag var den lyckligaste personen i världen.

Jag och Ellinor spenderade en tid tillsammans i Sydney för att sedan känna oss rätt nöjda med tiden som varit där och beslutade oss för att åka hem till Sverige igen.

Jag var ute och reste i nästan ett år… Det absolut bästa året i mitt liv.

Är det något du i efterhand hade velat göra annorlunda?
– Jag kan alltid önska att jag förstod tidigare varför jag mådde så dåligt och varför jag inte var lycklig. Jag drog ut väldigt länge på mitt beslut om att inte vilja gifta mig vilket sårade många personer. Såhär i efterhand vet jag att jag kommer gå till en psykolog eller liknande så fort jag känner att någonting är riktigt fel. Ibland krävs det proffshjälp för att reda ut eventuella känslomässiga berg-och-dalbanor.

Gällande min fysiska resa hade jag nog inte gjort något annorlunda förutom att kanske spendera mer tid i Indonesien och volontära lite mer. Det är bland det bästa jag gjort i hela mitt liv.

Vad är största skillnaden mellan ditt liv idag och för fem år sen?
– Att jag verkligen förstår vad som gör mig lycklig. För mig var det avgörande att få trycka på ”restart” knappen och börja om på noll. Då får man rätt snabbt reda på att det inte är statusprylarna eller en ”framgångsrik” livsstil som gör en lycklig.

Jag brukar numera säga att när vi är tillräckligt trygga i oss själva och när vi mår riktigt bra som det är ok att fylla på med prylar om vi vill det. Det viktiga är bara att vi älskar varandra och inte våra prylar.

En annan sak som är en otroligt viktig ingrediens i mitt liv just nu är att umgås med snälla personer som bryr sig och som stöttar dig oavsett vad du har för intressen och mål i livet.

Det viktigaste för mig just nu är att jag vågar vara mig själv och det får mig att upptäcka nya vägar i livet varje dag.

Välkommen till ett magasin för dig mitt i livet.

Moderna Livet är en plats fullt med drömmar och ambition. Man vill komma framåt med fart. Samtidigt vill man bevara sin hälsa, ha en fungerande vardag, och ha goda relationer.

Vi hjälper dig att hälla strössel på livet med inspiration och experthjälp från personer och företag.

Har du ett företag? Vi hjälper er att berätta er story i ett modernt sammanhang.

Klicka här för mer information.

Relaterade artiklar
Psykologen: Därför är sommarromanser så spännande