Den här artikeln handlar om relationen med någon man är gift med eller har registrerat partnerskap med, men där relationen av olika anledningar nu är i sitt slutskede. Ni har kämpat, bråkat och skrikit, kanske varit passivt aggressiva eller direkt elaka mot varandra, eller har kanske bara kärleken långsamt ebbat ut. Av olika anledningar, oklara som klara, är det nu dags att bryta upp.
En skilsmässa är ofta emotionellt krävande för dig, ditt ex och era eventuella barn. Om ni har barn blir inte sällan barnen en stor del av bråket. Kanske vill ert barn bo hos mamma istället för pappa, eller fungerar det inte med ditt eller ditt ex arbete att ha barnen 50/50? Kanske är det till och med så att du vill bryta upp den gemensamma vårdnaden då detta av någon anledning inte alls fungerar?
I ett försökt att göra denna, ofta krävande, process lite mer lättöverskådlig ska jag förenklat gå igenom de olika steg och frågeställningar som generellt sätt kan bli aktuella vid en skilsmässa.
1. Ansökan om äktenskapsskillnad hos tingsrätten
- I det första ledet behöver du/ni ansöka om s.k. äktenskapsskillnad hos tingsrätten. Detta eftersom skilsmässan behöver registreras och det kan uppstå frågor i samband med skilsmässan som tingsrätten kan behöva ta ställning till.
- Om ingen av er har barn under 16 år och ni båda gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad meddelar domstolen dom direkt i anslutning till att ansökan inkommit. Men om exempelvis någon av er har ett barn under 16 år som ni bor tillsammans med, blir det automatiskt en betänketid som löper i sex månader upp till ett år. Samma sak gäller om båda eller någon av er begär att en sådan betänketid ska löpa, exempelvis på grund av att det finns en gnutta förhoppning om att ni kan hitta tillbaka till varandra eller då den andre inte alls vill skiljas.
- För att domstolen, efter betänketid, ska kunna besluta om skilsmässan genom dom krävs att någon av er begär att ansökan fullföljs. Detta måste göras till domstolen senast inom ett år från det att betänketiden börjat löpa, annars skrivs ansökan av hos domstolen. Domstolen meddelar en dom när betänketiden löpt ut och ni anses formellt vara skilda efter att domen vunnit laga kraft, dvs. i regel tre veckor efter att domen meddelats och domen inte längre kan överklagas.
2. Frågor kring era barn
Det är inte ovanligt att det i samband med en skilsmässa uppstår frågor om vårdnaden om ert barn, var barnet ska bo och/eller hur barnets umgänge ska regleras med dig respektive ditt ex. När ansökan om äktenskapsskillnad ges in kan därför, om någon av er begär det, tingsrätten också besluta om ändring av vårdnad, boende eller att barnets umgänge ska regleras på något vis.
När det kommer till vårdnaden om ert barn behöver en skilsmässa dock inte innebära att vårdnaden måste ändras från gemensam till ensam. Ni har gemensam vårdnad om ert barn om ni var gifta när barnet föddes eller om ni gift er efter att barnet föddes, men också om ni ansökt om att ni ska ha gemensam vårdnad även om ni inte är gifta.
Om någon av er har ansökt i domstolen att vårdnaden ska ändras, barnet ska ha visst boende eller att barnets umgänge ska utformas enligt visst upplägg, prövar domstolen dessa frågor med utgångspunkt i vad som är bäst för barnet.
När domstolen bedömer vad som är bäst för barnet gör den en helhetsbedömning där många olika faktorer spelar in.
Om ni är överens om att ändra vårdnaden, barnets boende eller vilket typ av umgänge barnet ska ha med respektive förälder, kan ni avtala om detta. För att avtalet ska gälla måste det vara skriftligt och godkännas av socialnämnden.
Den som barnet bor hos har rätt att få underhållsbidrag från den andre föräldern, i regel till den dag då barnet fyllt 18. Socialstyrelsen har arbetat fram detaljerade riktlinjer hur beräkningen av underhållsbidrag för barn bör göras.
Underhållsbidraget ska fastställas utifrån barnets behov och föräldrarnas förmåga. Barnets behov varierar, bland annat beroende på ålder.
Om ni inte kan komma överens om hur mycket underhållsbidrag som ska betalas kan domstolen pröva frågan.
3. Bodelning
- Bodelning innebär att ni delar upp er egendom mellan er. Här får det betydelse om ni har skrivit ett äktenskapsförord som anger att all eller viss egendom är enskild, om det finns ett testamente eller gåvobrev, eller om all egendom rätt och slätt är gemensam, s.k. giftorättsgods.
- En bodelning kan göras av er själva eller, om ni inte är överens, av en s.k. bodelningsförrättare. En opartisk bodelningsförrättare utses av domstolen efter att någon av er ansökt om detta. När bodelningen väl är gjord kan ni, om ni vill, registrera bodelningshandlingen hos Skatteverket.
- Om ni inte är överens om vem som ska bo i er gemensamma bostad fram till det att bodelningen är utförd kan du i ansökan hos tingsrätten begära att du ska ha rätt att bo kvar i bostaden fram till det att allt är bodelat och klart. Detta kallas kvarsittanderätt. Det som får betydelse i denna prövning är bland annat vem som har barnet boende hos sig och vem som har störst behov av bostaden.
