Har du, eller några av dina vänner, aldrig tid att ses – förrän lilla luckan några veckor framåt?
Jag brukade absolut vara en av dem. Jag vet inte om det var oron att behöva vara ensam, eller om jag ville ha kontroll, men det kunde ofta bli ganska stressande.
Med tiden har jag upptäckt fördelarna att ha luckor, och gärna stora luckor som hela dagar, i kalendern. Klart att vissa saker måste man boka och det är även kul att ha något att se fram emot. Men att konstant ha tider att passa kan vara klart stressande.
Fördelar med luckor för spontanitet
- Du kan göra saker du faktiskt känner för just då
- Du får inte dåligt samvete av att avboka något du inte kände för eller hann med
- Du kan använda tiden för välbehövd egentid och bara slappa, träna, eller göra något annat mysigt
- Se det som väl investerad tid
- Spontana vänner är uppskattat. Är du den som aldrig har tid kan folk sluta höra av sig i tron att du ändå är för busy
- Du får tid att ringa dina föräldrar för att ostressat säga hej och kolla läget
Känns det jobbigt med luckor i kalendern? Gör då några bokningar som heter ”Egentid” eller ”Tid för ingenting”. Då är det du som bestämmer att vara själv just då.
När jag skriver detta säger min ena syster: ”Du säger bara så för att du har en partner så du behöver aldrig vara ensam.” Och visst, det kan ligga en poäng i det. Han är dessutom väldigt bra på att inte alltid planera. Men det frångår inte det värdefulla att ha luckor och möjligheterna att vara spontan.
Överlag tror jag (lite generaliserande) att män är bättre på att vara spontana och ta saker som det kommer. Vilket såklart även kan vara väldigt enerverande. Men det kanske ligger något i “duktig flicka” syndromet att vilja planera och ha kontroll på läget.
Så kanske ska vi göra oss själva en tjänst och träna på att släppa taget ibland. Vad är det värsta som kan hända?
