Jag är en bluff som snart kommer att bli avslöjad – känner du igen tanken? Du är inte ensam. Det här är en av de vanligaste katastroftankarna, och i dagens prestationssamhälle mår allt fler dåligt och kämpar med att leva upp till höga krav.
Alla människor står någon gång inför tuffa utmaningar i livet och visst är det sunt att försöka hantera de krav man ställs inför, men det finns en gräns. Många söker dock hjälp först när de når ett becksvart mörker. Det förklarar den legitimerade psykologen Joel Forsbom som berättar om en grupp som är särskilt benägen till det här beteendet.
– En stor skara är stresspatienter som söker hjälp i ett sent stadium. Många ser sitt psykiska lidande som ett misslyckande; att de inte klarar av sitt liv och därför är svaga. För en utmattad person finns ofantliga konsekvenser för sig själv och för omgivningen – och det finns inga garantier för att man någonsin kommer tillbaka till hundra procent. Om du går i tankarna om att söka hjälp så är det med stor sannolikhet det du borde göra.
”Slowmotion mot en kris”
Johan är en av alla människor som drabbats av utmattningsdepression och hans resa kantades inte av någon dramatisk livshändelse. Det var småsaker som fick honom ur kurs och in i det sista trodde han att saker skulle lösa sig själv. I och med en förändrad arbetssituation började vardagen skava och den negativa spiralen var igång. Han tvivlade mer på sig själv och drog sig undan från sociala sammanhang.
– Jag ville inte att folk skulle genomskåda mig. Se att jag var dålig. Jag hittade alltid en anledning att skjuta på problemet. Det kändes som att jag gick i slowmotion mot en kris men gjorde inget åt det.
En dag rasade allt ihop och jag kom inte ur sängen, säger han.
Efter hjälp från sin omgivning fick Johan kontakt med en psykolog vilket blev vändningen som fick honom på fötter igen. Många går igenom situationer likt Johans, och försöker hantera situationen på egen hand istället för att söka hjälp. Joel Forsbom berättar vad detta ofta beror på.
”Hundra vinster i att visa sårbarhet”
– Att söka hjälp ser många som ett kvitto på att de tappat kontrollen över sitt liv, säger han och jämför psykisk ohälsa vid en fysisk skada. Om du skadar din arm skulle ingen tycka att du är svag om du söker vård. Varför är det så när det kommer till psykisk ohälsa?
Ingen har allt under full kontroll och det finns inga vinster i att försöka framstå som det. Däremot finns hundra vinster i att visa sårbarhet.
Att samtala med en psykolog kan hjälpa dig att bryta destruktiva mönster och på så vis förebygga framtida psykisk ohälsa. Genom att förstå hur du och dina tankar fungerar kan du må bättre samt få lättare att upptäcka eventuella varningsflaggor framöver och således snabbt kunna agera.
Ta plats runt lägerelden
Genom den digitala plattformen Lägereld kan människor komma i kontakt med likasinnade och psykologer utan att behöva lämna sitt hem. Via videosamtal kan varje person stanna i sin trygga vrå och samtidigt öka sitt välmående. På Lägereld finns också information om psykisk ohälsa samt psykologers historier och tips.
– Vi försöker avdramatisera och lyfta seriösa frågor på ett inspirerande och personligt sätt, förklarar grundarna Staffan Steneryd och Martin Stolt som båda har erfarenhet av psykisk ohälsa.
– De flesta som kommer ut från ett psykologsamtal känner sig genast mer normala och förstår att de brottas med ett ganska vanligt fenomen som går att förstå. En studie visade att en av de vanligaste katastroftankarna var att: ”Jag är en bluff som snart kommer att bli avslöjad”. Vi gör alla vårt bästa men känner oss ändå otillräckliga.
Om vi vågar vara sårbara kan vi dels sänka kraven om den perfekta fasaden, men också finna stöd i varandra. Det går att vända den negativa spiralen, tillägger Joel Forsbom.
